Efter att Emilia kommit ut är det lite småsuddigt.
Fick vänta en stund på moderkakan kommer jag ihåg och det var hemska eftervärkar som jag inte riktigt hade räknat med. Nu var hon ju ute så nu ville man verkligen att det skulle vara slut på det onda!
Efter en stund så kom iaf moderkakan och bm kunde sy det som behövdes.
Började amma Emilia kommer jag ihåg men var väldigt slut och yr!
Kunde absolut inte komma ur sängen så de tappade mig på urin både första och andra gången.
Hade hört av många att de är så hårda på att man ska upp och kissa så fort även fast man är yr men det var hon som bestämde att jag inte skulle gå ur sängen.
Minns också såklart den omtalade brickan! Den missade jag ju förra gången eftersom det blev akut snitt då och då var det bara Björn som fick den.
Vi var kvar på förlossningen rätt många timmar eftersom jag mådde så dåligt, började blöda igen och de fick sy en gång till så det var mycket fram och tillbaka.
Slutade med att jag fortfarande var så yr och borta att de bestämde sig för att jag skulle få åka i en säng upp till BB. Min yrsel gjorde det också självklart att Björn skulle få stanna, vilket var en stor lättnad. Vi visste ju hur fullt det var, så vi var inte säkra på att han kunde stanna.
Vi kom upp på BB när klockan var cirka 17:30 tror jag och det var skönt och få landa i rummet.
Denna gång hade vi ett stort dubbelrum helt för oss själva med egen toalett. Stor skillnad mot sist då vi bodde i ett litet enkelrum med Björn på en resesäng och det knappt gick att ta sig runt på golvet.
Dagarna på BB flyter sen ihop en del, man gör ju inte så mycket mer än att sova och amma. Emilia var iaf snäll och bara hon fick sin mat var hon hur nöjd som helst.
Jag var den av oss som fortfarande mådde ganska dåligt, mycket starka eftervärkar och massa yrsel.
Tanken var att vi skulle få åka hem redan på lördagen, dagen efter men då jag typ inte lämnat sängen tyckte bm att jag skulle vänta en dag till pga min yrsel.
Dagen efter på söndagen laddade vi för att åka hem efter 48h kontrollen av Emilia, vi bara hoppades att vikten var bra så att de skulle släppa hem oss.
Vikten var inom vad hon fick gå ner så vi var jätteglada, men då visade det sig att hon var för gul.
Att bebisarna är lite gula är ju jättevanligt och egentligen var hon inte mer gul än normalt men pga den immunisering som vi haft under graviditeten vågade hon inte släppa hem oss utan vi var tvungna att ta fler prover.
Om de skulle visa sig vara höga skulle vi kanske behöva sola henne.
Proverna togs sent på kvällen och vi bara väntade och väntade och ville bara hem till Felicia.
När provsvaren kom vid ca 11 på kvällen var hon godkänd och vi skulle få åka hem, men eftersom klockan var så mycket bestämde vi oss för att sova kvar över natten.
När vi ändå var kvar ville de kolla henne en gång till innan vi åkte och det blev väntan, igen!
Vi väntade och väntade och ingen kom, till slut visade det sig att de tappat bort provet en vända men att det sen kommit till rätta. Det var inte våran tur på BB!
Provet visade iaf okej och vi skulle få åka hem!!
Men! Vi var tvungna att mäta ännu en gång nästa dag på BB-hemvård och om det skulle visa sig att det höjts då skulle vi bli inlagda igen för solning.
Så tisdagen var man nervös! Men som tur var visade proverna bättre på tisdagen och hon hade även skjutit i vikten bara över natten. Men sista kontrollen har vi gjort idag då hon är en vecka.
Testerna idag visade klart godkänt på gulheten och hon hade gått upp massor!
Nu väger våran lilla tjej 3975g vilket är över födelsevikten på 3895g, så skönt!
Det har varit en vecka med blandade känslor och mycket nervositet.
Men nu kan vi äntligen släppa allt och bara njuta av familjen!!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar