Smärta!!!

Magontet sitter i och här ligger jag och tar mig inte ur sängen. Toalettbesöken är en pina men ett måste så de drar jag på så länge det går. 

Ursäkta klagoinläggen men det här är bland det värsta jag varit med om. Trodde jag skulle slippa sån här smärta tills det var dags för förlossning. 

Konstant ont och minsta lilla rörelse av mig eller tvillingarna vill jag bara skrika rakt ut. 

Nu har Björn varit hit med lite mat som han tycker jag ska försöka få i mig. Måste väl försöka! Det tur jag har honom kan jag säga!!